Blankt
Sen beslutet togs så har jag haft underbara föräldrar som har ställt upp för mig så jag och Felicia har bott där i några dagar. Idag åkte vi dock hem mest för Felicias skull så hon skulle få vara hemma och även för att det ändå är skönt på något sätt att komma hem till sitt.
Men ikväll kom verkligheten ikapp mig och allt landade och sjönk in lite och jag började förstå mer vad som verkligen har hänt... jag kan inte komma ihåg sist jag var såhär ledsen, tror snart inte jag har några tårar kvar... Sist var nog när det hela kom fram, att du inte längre kände att du älskade mig....
Tänker på dig/er... Du kommer att ta dig igenom detta, även om de känns tungt och svårt nu. *Skickar massa kramar*
Skickar en STOR kram till dig Anna!! Sänder dig även styrka, för visst gör det ont....
*kram*
Skickar en stor kram jag med...även om vi inte känner varandra så väl. Och du kommer klara av det...Kramar! // Kebas Josefin
Mmmm....blir ju tagen av hur du skriver :-( Livet kastar runt en ibland, men med vänner & familj så kan man kanske landa på fötterna och ta sig sakta framåt. Skickar en stor kram här oxå, vi känner ju inte varandra så väl men ändå...
Skickar dig en kram och hoppas allt löser sig på bästa sätt.
Hej!
Jag ryser när jag läser vad du skrivit...
Livet är hårt ibland!
massor med kramar till dig=)
Vad är det jag läser min kära Anna? Behöver du komma bort så är du & tjejen alltid välkommen hit ner till Sthlm...
Du klarar det här, så småningom...
Stor kram & massa kärlek
Helena
Vännen....jag förstår att detta är tungt och om du behöver ngt är jag inte många kvarter bort!
Pussarna til dig
Hej Anna
Mitt hjärta brister när jag läser det du skrivit... Jag går oxå igenom en separation, så jag VET hur tankar/känslor fladdrar omkring... hur skör man är. Jag vet att vi inte är nära vänner eller så, men hör av dig om du vill prata. Att Prata med någon som står utanför och är "opartisk" är väldigt skönt.....
*Kramar om*
Vännen - Jag vet hur livet kan rasa o allt känns bara tomt, ensamt o sorgligt.. Men jag vet oxå hur det vänder även om man inte tror att det är möjligt.. På ett eller annat sätt kommer allt att bli bra igen!
Jag tänker på dig hela tiden o du vet att det är bara å ringa så kommer jag! *STOR KRAM*
Hej vännen! det gör ont i mitt hjärta när jag läder vad du skriver, fy va livet kan va orättvist. Tänker på dig, du klarar det här! stor kram till dig.
Åh herregud Anna, jag är sååå ledsen för din (eran) skull... Jag önskar jag kunde säga något som skulle göra att det kändes lite bättre men det är svårt, för jag kan tänka mig att inget spelar någon roll just nu. MEN att tiden läker alla sår är ju faktiskt sant, men det kan ju mest göra en förbannad i ett sånt här läge när man kanske inte vill framåt utan tillbaka till det som var så bra. Men, du är en stark, smart, varm och snygg tjej med fina vänner och en helt underbar familj, ta all hjälp och stöd du behöver och snart kommer det vända och kännas bättre. Lovar!
Bamsekramar
Anna, jag blir också så ledsen när jag läser vad du skriver! Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaam ...tänker på dig så mkt! Vi hörs nåt snart hoppas jag..så vi kan prata mer!
Men lilla gumman. Förstår att du har det jättejobbigt nu. Det här kommer du dock att klara galant, du är ju en fighter. Tänker på dig. Kram
