Nu är M hemma från sin resa och vi köpte hem lite Kina mat och åt middag tillsammans, går jätte bra på ett sätt samtidigt som det är en väldigt konstig situation... hade någon sagt till mig för ett år sedan att vi skulle sitta här idag och prata om hur vi skulle dela upp våra saker hade jag bara skrattat dom i ansiktet och sagt att dom inte var kloka...

Det var så säkert, vi var så säkra på att det var vi för alltid... hur kan det förändras på så kort tid, kan känslorna för en person bara försvinna sådär? Tankarna och funderingarna är det värsta, när dom griper tag i en så är dom väldigt svåra att slå bort igen... bara att försöka torka tårarna och försöka gräva för att hitta det som kan bli bra av det här.

Idag har jag iaf tagit tag i lite praktiskt, bjudit på ett radhus i Härnösand, ringt på en hyreslägenhet i Härnösand... jaa jag och lilla hjärtat kommer flytta till Härnösand, men hon kommer även bo hos sin pappa. Fick en liten glad överraskning idag, den var väldigt välkommen.... jag fick tillbaka på skatten =)